Virkesåtgång för altan: räkna trall, reglar och bärlinor per m²

Virkesåtgång för altan: räkna trall, reglar och bärlinor per m²

Inför säsongens altanjobb sitter marginalen i beräkningen. Räknar du för snålt får du hämta virke mitt i monteringen och äter upp vinsten på restid. Räknar du för brett binder du kapital i en trave som blir liggande. Den som kan sin virkesåtgång per m² – trall, reglar och bärlinor – lägger en offert som håller och slipper obehagliga överraskningar när brädorna väl ligger på plintarna.

Vill du hoppa direkt till siffrorna? Mata in altanens mått i vår gratis trall-kalkylator -> så får du löpmeter trall, spillpåslag och antal brädor på sekunder.

Stommen på 30 sekunder

En altan byggs i tydliga lager, och varje lager har sin egen åtgångslogik:

  • Plintar i mark bär hela konstruktionen.
  • Bärlinor (ofta 45x170 mm) vilar på plintarna och tar upp lasten tvärs altanen.
  • Reglar (ofta 45x145 mm) läggs vinkelrätt mot bärlinorna och bär trallen.
  • Trall (standard 28x120 mm) skruvas på reglarna – det synliga golvet.

Dimensionerna ovan är en beprövad stomme för en fristående altan i normal höjd. Grövre spännvidder eller tak över altanen kräver egen dimensionering, men för de flesta uterum är 45x145 reglar och 45x170 bärlina en trygg utgångspunkt.

cc-avståndet styr allt

Centrumavståndet mellan reglarna (cc) avgör både hur mycket virke som går åt och hur golvet känns att gå på. Svenskt Trä och TräGuiden anger maximalt cc utifrån trallens tjocklek:

  • 22 mm trä: cc högst 400 mm
  • 26 mm värmebehandlat: cc högst 450 mm
  • 28 mm (standardtrall): cc högst 600 mm
  • 34 mm: cc högst 800 mm

Standardtrallen 28x120 mm klarar alltså cc 600. Men många proffs väljer ändå cc 400 – golvet blir styvare, fjädrar mindre och känns påtagligt gediget under foten. Skillnaden kostar mer regelvirke men höjer den upplevda kvaliteten, vilket ofta är värt det på synliga uterum. Bygger du i komposit gäller alltid tillverkarens anvisning framför trätabellen.

Räkna trall i löpmeter per m²

Trallåtgången beror på brädans bredd plus monteringsspalten. Grundformeln är enkel:

Löpmeter trall per m² = 1000 / (brädbredd + spalt)

Räkneexempel för 120 mm bräda med 6 mm spalt: modulen blir 126 mm, och 1000 / 126 = cirka 7,94 lm/m². En rak altan på 40 m² kräver då cirka 318 lm trall – före spillpåslag. Byter du brädbredd ändras åtgången direkt:

  • 95 mm bräda + 6 mm spalt: ca 9,9 lm/m²
  • 120 mm bräda + 6 mm spalt: ca 7,94 lm/m²
  • 145 mm bräda + 6 mm spalt: ca 6,62 lm/m²

När du har löpmetern, anpassa mot lagerlängderna (3,6–5,4 m). Rita altanen i skala och lägg brädlängderna så att kapet minimeras – det är här du sparar både virke och tid.

Räkna reglar och bärlinor

Reglarna räknas per m² golvyta med formeln 1 / cc:

  • cc 400 mm: 2,5 lm regel/m²
  • cc 600 mm: 1,67 lm regel/m²

Lägg till kantreglar runt ytterkanten samt eventuella extra reglar vid skarvar. För 40 m² med cc 400 blir det 100 lm regelvirke plus kantreglar. Bärlinorna räknas i stället efter hur många linor som behövs tvärs altanen: spännvidden mellan plintar hålls typiskt 1,5–2,0 m beroende på last och dimension. Antalet bärlinor gånger altanens bredd ger löpmetern, och antalet plintar följer av spännvidden längs varje lina. Behöver du snabbt slå fast regelåtgång och plintantal, ta reglar-kalkylatorn till hjälp.

Spill, kap och spalt – de tre som spräcker kalkylen

Tre detaljer avgör om din materiallista håller:

  1. Spill: räkna 10–15 % påslag på trallen som branschtumregel. Rak, enkel altan klarar sig på 5–10 %; vinklar, mönster och diagonalläggning kräver mer.
  2. Spalt: trall får aldrig monteras utan springa. Använd 4–6 mm monteringsspalt för ny tryckimpregnerad trall som rör sig och krymper. I det färdiga golvet bör fogsprånget inte överstiga 3 mm.
  3. Infästning och skydd: brädor bredare än 70 mm ska dubbelskruvas med 30 mm kantavstånd, smalare brädor (45–70 mm) får en centrerad skruv. Utomhus krävs korrosionsskydd lägst klass C4 – varmförzinkat eller rostfritt A2/A4 – och C5 vid kust.

Skruvhuvudet ska ligga exakt i nivå med träytan, aldrig försänkt, så att vatten inte samlas i skallen.

Skruv- och infästningsåtgång

På breda brädor sätts två skruv per regelkorsning. Antalet korsningar per m² beror på både brädbredd och cc, så åtgången varierar – men på en standardaltan med 120 mm trall och cc 400 landar du grovt kring 30–40 skruv per m². Använd skruv med minst 4,2 mm ytterdiameter; längden anpassas efter trallen: cirka 45 mm för 22 mm trall, 55 mm för 28 mm och 75 mm för 34 mm. Köp med marginal – tappade och feldragna skruv är oundvikligt på ett altangolv.

Offert och ROT 2026 – dela material och arbete rätt

Bygger du en altan eller ett trädäck sammanbyggt med ett småhus ger ROT-avdrag på arbetet – aldrig på material, maskinhyra eller resor. ROT 2026 är 30 % av arbetskostnaden med tak 50 000 kr per person och år (gemensamt tak med RUT på 75 000 kr). För dig som hantverkare betyder det att offerten måste särredovisa arbete och material tydligt, annars tappar kunden avdraget och du får diskussionen efteråt. Sätt en ärlig arbetsandel, håll materiallistan separat och spara underlaget – bokföring och underlag ska bevaras i sju år.

Snabb checklista + kalkylexempel för 40 m² altan

En rak altan på 40 m², trall 28x120 mm med 6 mm spalt, reglar cc 400:

  • Trall: 40 × 7,94 = ca 318 lm, plus 12 % spill = ca 356 lm
  • Reglar 45x145: 40 × 2,5 = 100 lm plus kantreglar
  • Bärlina 45x170: efter spännvidd 1,5–2,0 m och antal linor tvärs ytan
  • Skruv: ca 30–40 st/m², dvs 1200–1600 st, C4-skydd, längd 55 mm
  • Plintar: enligt bärlinans spännvidd

Så gör du i ByggExp

I ByggExp lägger du upp altanjobbet som ett projekt och bygger materiallistan från kalkylatorernas siffror direkt i offerten. Du separerar arbete och material så att ROT-underlaget blir rätt från början, och samlar mängder, spillpåslag och skruvåtgång på ett ställe. När kunden godkänner har du en mängdförteckning att beställa virke efter – och en offert som stämmer med det du faktiskt bygger. Verktyget räknar inte åt dig i fält, men det håller kalkyl, offert och underlag i ordning så att marginalen inte läcker mellan Excel-ark.

Vanliga frågor

Hur mycket trall går åt per m²?

Använd formeln 1000 / (brädbredd + spalt). En 120 mm bräda med 6 mm spalt ger cirka 7,94 lm/m². Lägg sedan på 10–15 % spill för kap och anpassning mot lagerlängder.

Vilket cc-avstånd ska reglarna ha?

Standardtrall på 28 mm klarar max cc 600 mm enligt TräGuiden, men många väljer cc 400 för ett styvare golv. Tunnare trall kräver tätare cc: 22 mm högst 400 mm.

Hur stor spalt ska jag ha mellan trallbrädorna?

Trall ska alltid monteras med springa. Använd 4–6 mm monteringsspalt för ny tryckimpregnerad trall som krymper. I det färdiga golvet bör fogsprånget inte överstiga 3 mm.

Får kunden ROT-avdrag på altanbygget?

Ja, om altanen byggs samman med ett småhus ger ROT 30 % på arbetskostnaden, tak 50 000 kr per person 2026. Avdraget gäller bara arbetet – aldrig material, maskinhyra eller resor.

Kom igång

Räkna fram hela materiallistan för nästa altan i trall-kalkylatorn och komplettera med reglar-kalkylatorn. Vill du se hur kalkyl, offert och ROT-uppdelning hänger ihop i ett projekt? Boka en demo så visar vi.

Relaterat: Räkna material till bygget, Spillprocent på byggmaterial och Mängdförteckning i bygget.