Fall från höjd är den enskilt vanligaste dödsorsaken på svenska byggarbetsplatser, och saknat fallskydd är också något Arbetsmiljöverket kan slå ner på direkt i plånboken. Utförs arbete med en fallhöjd på 2 meter eller mer utan föreskrivet fallskydd kan bolaget påföras en sanktionsavgift på mellan 40 000 och 400 000 kronor – utan domstol, utan diskussion. Reglerna byttes dessutom ut vid årsskiftet, så många hantverkare googlar fortfarande paragrafer som inte längre gäller. Här får du de konkreta 2026-kraven: 2-metersregeln, varför kollektivt fallskydd alltid går före selen, och exakt hur avgiften räknas ut.
Gör en skriftlig riskbedömning med vår gratis mall (PDF & Excel) ->
Bygg in fallskyddskontrollen i ditt löpande arbetsmiljöarbete med vår gratis egenkontroll-mall → så att räcken, hål och förankringspunkter dokumenteras innan arbetet på höjd påbörjas.
Nya regler 2025/2026 – gamla paragrafer gäller inte längre
Den 1 januari 2025 upphävdes den gamla AFS 1999:3 Byggnads- och anläggningsarbete. Fallskyddskraven för bygg- och anläggningsarbete finns nu i AFS 2023:13 "Risker vid vissa typer av arbeten", i kapitlet om bygg- och anläggningsarbete (kapitel 5). Föreskriften har redan hunnit ändras två gånger, genom AFS 2025:6 och AFS 2025:8.
Det praktiska problemet är att en stor del av det material som ligger högt i sökresultaten – checklistor, mallar, gamla utbildningsunderlag – fortfarande hänvisar till AFS 1999:3. Refererar din arbetsmiljöplan eller dina rutiner till upphävda paragrafer signalerar det bristande koll om Arbetsmiljöverket gör ett besök. Se till att interna dokument pekar på rätt föreskrift innan du bygger vidare på dem.
2-metersregeln förklarad
Huvudregeln är enkel att formulera men lätt att slarva med: när fallhöjden är 2 meter eller mer ska fallrisken normalt förebyggas med gemensamma (kollektiva) fallskyddsanordningar. Det är vid den gränsen sanktionsavgiften slår till.
Men 2-metersgränsen är inte en frikort-nivå under sig. Föreskriften slår också fast att risk för fall till lägre nivå alltid ska förebyggas – även under 2 meter. Ett fall på en dryg meter ner mot utstickande armeringsjärn, ner i ett schakt eller mot en betongkant kan vara minst lika allvarligt som ett högre fall mot plan mark. Bedöm konsekvensen, inte bara höjden. Den som mekaniskt tänker "under två meter, alltså inget skydd" missar både lagkravet och den faktiska risken.
Kollektivt före personligt – prioritetsordningen
Det här är den vanligaste feltolkningen på svenska byggen. Föreskriften ställer en tydlig prioritetsordning. Fallrisken ska i första hand förebyggas med gemensamma fallskyddsanordningar:
- Skyddsräcken
- Mobila eller fasta arbetsplattformar
- Arbetskorgar
- Ställningar med skyddsräcken
- Fallskyddsnät
Personligt fallskydd i form av sele är inte ett likvärdigt alternativ. Personligt fallskydd får användas bara "om gemensamma fallskyddsanordningar inte kan användas på grund av arbetets art". Selen är alltså sista utvägen, inte en genväg du får välja för att det går snabbare att spänna på sig en sele än att resa ett räcke.
Just den genvägen är det klassiska felet: laget börjar i selen för att komma igång, trots att ett skyddsräcke eller en plattform hade fungerat utmärkt. Det är en överträdelse även om ingen faller. Kom också ihåg att stegar och ställningar regleras separat, i AFS 2023:9 (stegar, ställningar och viss annan utrustning för arbete på höjd).
Så ska skyddsräcket se ut
Ett skyddsräcke som inte uppfyller kraven räknas i praktiken inte som fallskydd. Föreskriften anger att skyddsräcken ska vara hållfasta och minst 1 meter höga, och ha fotlist, mellanledare och överledare – eller ge motsvarande skydd. Ett enkelt snöre eller en ensam överledare duger alltså inte.
Vid takarbete krävs skyddsräcke även på takkanten vid gavel, inte bara längs takfoten. Öppningar och hål ska förses med skyddstäckning eller skyddsräcken, och ytor med genomtrampningsrisk ska spärras av. Föreskriften anger även att arbete med transport upp och ner från plan som ligger mer än 2 meter över markplanet ska ordnas så att skyddsräcke eller annan skyddsanordning inte behöver tas bort – ett tillfälligt borttaget räcke "bara en stund" är precis det scenario reglerna vill stoppa.
Takarbete: när selen faktiskt är tillåten
Tak är det tydligaste undantaget, men det är villkorat. Personligt fallskydd får väljas framför kollektivt bara efter en dokumenterad rimlighetsbedömning som väger tre saker mot varandra:
- Tiden för hela takarbetet
- Riskerna med att välja personligt fallskydd
- Tiden det tar att montera skyddsräcke eller motsvarande utrustning
Bedrivs takarbetet på en begränsad yta räcker det med fallskydd inom den ytan, förutsatt att resten av taket är tydligt och hållbart avspärrat. Väljer du sele ställs krav på själva utrustningen: den ska bestå av en sele kopplad till lämpliga fallskyddskomponenter och vara förankrad i en säker förankringspunkt, så att ett fall antingen förhindras eller stoppas och bromsas. En sele som hänger i en osäker infästning ger falsk trygghet, inte skydd.
Böteshotet: så räknas sanktionsavgiften
Det är sanktionsavgiftsbestämmelsen i kapitel 5 som gör fallskydd till en ekonomisk fråga, inte bara en säkerhetsfråga. Utförs arbete med fallhöjd 2 meter eller mer och föreskrivet fallskydd saknas, ska sanktionsavgift betalas. Lägsta avgift är 40 000 kr, högsta 400 000 kr.
Så räknas beloppet (nivåer enligt ändringen i AFS 2025:6):
- 500 eller fler sysselsatta: 400 000 kr.
- Färre än 500 sysselsatta: 40 000 kr + (antal sysselsatta − 1) × 721 kr, avrundat nedåt till närmaste hundratal.
Den avgörande detaljen: antalet sysselsatta räknas över verksamhetens samtliga arbetsställen – inte bara laget som står på det aktuella bygget – och avser läget dagen för överträdelsen. Både anställda och inhyrd arbetskraft räknas in. Ett litet företag på plats kan alltså få en avgift baserad på hela bolagets storlek. Överträder man dessutom flera bestämmelser för samma arbete kan avgift påföras för var och en.
Räkneexempel: ett byggföretag med 12 sysselsatta totalt, där en snickare arbetar utan räcke på 3 meters höjd. Avgiften blir 40 000 + (12 − 1) × 721 = 40 000 + 7 931 = 47 931, avrundat nedåt till 47 900 kr. För ett räcke som hade tagit en halvtimme att montera.
Checklista: undvik avgiften
- Projektera kollektivt fallskydd redan i arbetsmiljöplanen – inte i efterhand.
- Res räcken kompletta (minst 1 m, fotlist + mellanledare + överledare) innan arbete på höjd påbörjas.
- Sätt gavelräcke vid takarbete, inte bara vid takfoten.
- Täck eller räcka in alla hål och öppningar; spärra av genomtrampningsytor.
- Använd sele endast efter en dokumenterad rimlighetsbedömning.
- Kontrollera förankringspunkter innan selen kopplas in.
- Ordna transporter så att räcken inte behöver demonteras tillfälligt.
Så gör du i ByggExp
ByggExp ersätter inte räcket – men det hjälper dig bevisa att kontrollen faktiskt gjordes. Med egenkontroll-mallen bygger du en återkommande rutin där räcken, hål, avspärrningar och förankringspunkter kryssas av innan arbetet startar, med datum och ansvarig. Underlaget kopplas till projektets arbetsmiljöplan, så att prioritetsordningen kollektivt-före-personligt och eventuella takbedömningar finns dokumenterade om Arbetsmiljöverket frågar. Du får inget automatiskt skydd mot avgifter, men du får ordning och spårbarhet – vilket är precis det som skiljer ett skött bygge från ett som chansar.
Vanliga frågor
Vid vilken höjd krävs fallskydd på bygget?
Fallskydd med gemensamma anordningar krävs normalt när fallhöjden är 2 meter eller mer. Men risk för fall till lägre nivå ska alltid förebyggas, även under 2 meter, om konsekvensen kan bli allvarlig – till exempel fall mot armeringsjärn eller ner i ett schakt.
Får jag använda sele istället för räcke?
Bara som sista utväg. Personligt fallskydd får användas när gemensamma fallskyddsanordningar inte kan användas på grund av arbetets art. Vid takarbete krävs dessutom en dokumenterad rimlighetsbedömning. Att välja selen för att det går snabbare är inte tillåtet.
Hur mycket blir sanktionsavgiften om fallskydd saknas?
Lägst 40 000 kr och högst 400 000 kr. För företag med färre än 500 sysselsatta räknas 40 000 kr + (antal sysselsatta − 1) × 721 kr, avrundat nedåt till närmaste hundratal. Antalet räknas över alla arbetsställen och inkluderar inhyrd personal.
Vilken föreskrift gäller för fallskydd 2026?
AFS 2023:13 "Risker vid vissa typer av arbeten", kapitel 5 om byggnads- och anläggningsarbete. Den ersatte AFS 1999:3 den 1 januari 2025 och har ändrats genom AFS 2025:6 och AFS 2025:8. Stegar och ställningar regleras separat i AFS 2023:9.
Kom igång
Kollektivt fallskydd är nästan alltid både billigare och juridiskt säkrare än att chansa på selen – ett räcke kostar timmar, en sanktionsavgift kostar tiotusentals kronor. Sätt upp en fallskyddskontroll som rutin med vår gratis egenkontroll-mall, eller boka en demo så visar vi hur du kopplar kontrollen till arbetsmiljöplanen för hela projektet.
Relaterat: Arbetsmiljöplan – krav och innehåll och Arbetsmiljöansvar för egenföretagare.
