Den 1 januari 2025 byttes hela AFS-strukturen ut: 67 gamla föreskrifter ersattes av 15 nya häften. För dig som driver byggföretag eller är arbetsledare betyder det bland annat att de gamla reglerna om personlig skyddsutrustning i AFS 2001:3 är upphävda och att kraven nu ligger i två nya föreskrifter. Men huvudbudskapet är oförändrat och lika absolut som förr: arbetsgivaren ska tillhandahålla den skyddsutrustning som arbetet kräver, och den ska vara kostnadsfri för arbetstagaren. Här går vi igenom vad som gäller på bygget 2026 — vilken PPE som är obligatorisk, vem som betalar och var den vanligaste förväxlingen uppstår.
Vill du bygga in PPE-kontrollen i det löpande arbetet direkt? Använd vår gratis egenkontroll-mall för att dokumentera att rätt skyddsutrustning finns på plats och används.
Vad säger lagen 2026?
Regelverket hänger ihop i tre delar, och det är lätt att blanda ihop dem:
- Arbetsmiljölagen 2 kap. 7 § — grunden. Arbetsgivaren ska tillhandahålla den personliga skyddsutrustning som behövs, och det ska ske utan kostnad för arbetstagaren. Att "tillhandahålla" innebär att arbetsgivaren betalar.
- AFS 2023:11 kapitel 15 (Arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning — säker användning). Här finns reglerna om val, användning och underhåll av PPE. Det är denna föreskrift som ersatte AFS 2001:3.
- AFS 2023:13 (Risker vid vissa typer av arbeten), kapitlet om byggnads- och anläggningsarbete. Här står de konkreta PPE-kraven för just bygg. Observera att kraven inte ligger i AFS 2023:11 eller i AFS 2023:3 — den sistnämnda gäller projektering och byggarbetsmiljösamordning.
Med andra ord: AML säger att och att det ska vara gratis, AFS 2023:11 säger hur utrustningen väljs och sköts, och AFS 2023:13 säger vad som krävs på just en byggarbetsplats.
Obligatorisk PPE på bygget
På ett bygge ska arbetsgivaren se till att följande används — om inte riskbedömningen visar att det är uppenbart onödigt:
- Skyddshjälm med hakrem.
- Skyddsskor med skyddståhätta och spiktrampskydd.
- Varselklädsel (hi-vis).
Utöver dessa tre ska annan skyddsutrustning användas i den utsträckning arbetsförhållandena kräver. Det handlar om:
- Hörselskydd vid buller.
- Ögon- och ansiktsskydd vid kapning, slipning, svetsning.
- Andningsskydd vid damm — se vår guide om reglerna kring kvartsdamm.
- Fallskydd vid arbete på höjd — läs mer om fallskyddskraven på bygget.
- Skyddshandskar vid hantering av kemikalier, vassa material eller kyla.
Vad som krävs styrs av riskbedömningen på just din arbetsplats. Ett rivningsjobb, ett takarbete och en inomhusetapp har helt olika behov, och det är arbetsgivaren som ska göra bedömningen och dokumentera den.
Vem betalar?
Kärnfrågan har ett kort svar: arbetsgivaren, alltid. Enligt 2 kap. 7 § AML ska den personliga skyddsutrustningen tillhandahållas kostnadsfritt. Du kan inte dra av kostnaden på lönen, kräva att den anställde köper sina egna skyddsskor eller villkora anställningen mot att hjälmen bekostas privat.
På en byggarbetsplats med flera aktörer aktualiseras dessutom samordningsansvaret: den som ansvarar för samordningen ska se till att alla på plats — även inhyrd personal och underentreprenörer — har och använder rätt skydd. Varje arbetsgivare svarar dock för sina egna anställdas utrustning. Är du egenföretagare utan anställda bekostar du din egen PPE, men kravet på att använda den gäller lika fullt.
Skyddsutrustning vs arbetskläder — den vanliga förväxlingen
Här går många fel. Det finns en juridisk skillnad mellan skyddsutrustning och vanliga arbetskläder:
- Personlig skyddsutrustning (PPE) — hjälm, skyddsskor, hi-vis, hörselskydd, ögonskydd, andningsskydd, fallskydd, skyddshandskar. Detta måste arbetsgivaren tillhandahålla gratis enligt AML.
- Vanliga arbetskläder — byxor, jacka, t-shirt utan skyddsfunktion. Här finns inget lagkrav på att arbetsgivaren betalar. Det regleras i stället ofta i kollektivavtal, till exempel Byggavtalet mellan parterna på Byggnads område.
Kort sagt: skyddsfunktionen avgör. En varseljacka som är godkänd skyddsklädsel är PPE och ska vara gratis. En vanlig arbetsbyxa utan skyddsklassning är arbetskläder och styrs av avtal, inte av arbetsmiljölagen.
Skatt och bokföring
Skattemässigt är fri skydds- och säkerhetsutrustning enkel: den förmånsbeskattas inte, utan jämställs med arbetsredskap. Den anställde beskattas alltså aldrig för att få hjälm, skyddsskor eller hörselskydd.
För arbetskläder är det mer nyanserat. De är skattefria om de är särskilt anpassade för arbetet och olämpliga för privat bruk. Skatteverket lyfter dessutom fram att yrkesgrupper med hårt slitage och kraftig nedsmutsning — som betongarbetare, murare och svetsare — inte beskattas för fria arbetskläder. Vanliga "fria kläder" utan den kopplingen är däremot en skattepliktig förmån. Bokför utrustningen korrekt och spara underlagen; räkenskapsinformation ska bevaras i sju år.
Arbetstagarens och arbetsgivarens ansvar
Ansvaret är delat men inte jämnt fördelat:
- Arbetsgivaren ska göra riskbedömningen som styr valet av PPE, tillhandahålla utrustningen kostnadsfritt, se till att den underhålls och byts vid behov, samt instruera och utöva tillsyn över att den faktiskt används.
- Arbetstagaren är skyldig att använda den skyddsutrustning som tillhandahålls och att vårda den så att den fortsätter fungera.
Saknas PPE, eller ser arbetsgivaren mellan fingrarna på att den inte används, kan Arbetsmiljöverket ingripa vid inspektion. Dokumentation — riskbedömning, utkvittering och egenkontroll — är det som visar att du har gjort rätt.
PPE-checklista för byggarbetsplatsen 2026
- Skyddshjälm med hakrem finns till alla på plats.
- Skyddsskor med tåhätta och spiktrampskydd är utdelade.
- Godkänd varselklädsel (hi-vis) används av alla i arbetsområdet.
- Hörsel-, ögon-, andnings- och fallskydd finns tillgängligt utifrån riskbedömningen.
- Riskbedömningen är dokumenterad och uppdaterad för aktuell etapp.
- All PPE är kostnadsfri för de anställda — inga avdrag på lön.
- Rutin för underhåll, kontroll och byte av utrustning finns.
- Inhyrd personal och underentreprenörer omfattas via samordningsansvaret.
Så gör du i ByggExp
ByggExp ersätter inte skyddsutrustningen, men hjälper dig hålla ordning på att den finns och används. Med egenkontroll- och dokumentationsmallar kan du bygga in PPE-punkterna i den löpande kontrollen på varje projekt, så att utkvittering, kontroller och avvikelser samlas på ett ställe i stället för i lösa papper. Det gör det enkelt att visa vid en inspektion att kraven i AFS 2023:11 och 2023:13 är uppfyllda. Verktygen ger inte juridisk rådgivning — de ger dig strukturen att dokumentera det arbete du redan är skyldig att göra.
Vanliga frågor
Måste arbetsgivaren betala för skyddsskorna?
Ja. Skyddsskor med tåhätta och spiktrampskydd är personlig skyddsutrustning, och enligt 2 kap. 7 § arbetsmiljölagen ska sådan tillhandahållas kostnadsfritt av arbetsgivaren. Du får inte dra kostnaden från lönen.
Gäller fortfarande AFS 2001:3?
Nej. AFS 2001:3 upphörde att gälla den 1 januari 2025. Reglerna om val och användning av PPE finns nu i kapitel 15 i AFS 2023:11, och de konkreta byggkraven i AFS 2023:13. Uppdatera dina arbetsmiljödokument mot de nya numren.
Måste arbetsgivaren betala vanliga arbetskläder också?
Nej, inte enligt lag. Vanliga arbetskläder utan skyddsfunktion omfattas inte av AML utan regleras oftast i kollektivavtal, till exempel Byggavtalet. Det är skyddsfunktionen som avgör om plagget är gratis-pliktig PPE eller inte.
Vad gäller för mig som är egenföretagare utan anställda?
Du bekostar din egen skyddsutrustning, men kravet på att faktiskt använda hjälm, skyddsskor och hi-vis på bygget gäller lika fullt. Har du inhyrd eller egen personal blir du arbetsgivare och ska då tillhandahålla PPE kostnadsfritt.
Kom igång
Se över att din PPE-rutin och dina arbetsmiljödokument pekar mot de nya AFS-numren, och lägg in kontrollpunkterna i den löpande egenkontrollen. Börja med vår egenkontroll-mall eller bläddra bland alla gratis verktyg för byggföretag. Vill du se hur dokumentationen fungerar i praktiken för dina projekt kan du boka en demo.
Relaterat: Fallskydd på bygget — krav och regler, Kvartsdamm — regler och gränsvärden, Arbetsmiljöplan — så gör du.
