Sedan 2022 måste de flesta nya byggnader i Sverige klimatdeklareras innan projektet kan avslutas. För byggföretag är detta inte en frivillig hållbarhetsövning utan ett hårt myndighetskrav som är kopplat direkt till slutbesked. Och kraven skärps: fram mot 2028 och 2030 breddas deklarationen till hela livscykeln och binds till gränsvärden som avgör vad du över huvud taget får bygga. Här går vi igenom vad som gäller idag och hur du förbereder företaget för det som kommer.
Bygg in klimatdeklarationen som en rutin i varje projekt redan från bygglov. Samla dina mallar och checklistor bland våra gratis verktyg för byggföretag → så att inget faller mellan stolarna när slutbeskedet ska ut.
Vad är en klimatdeklaration och varför den finns
En klimatdeklaration redovisar en byggnads klimatpåverkan från byggskedet. Kravet är obligatoriskt sedan den 1 januari 2022 enligt Lag (2021:787) om klimatdeklaration för byggnader och gäller byggnader där bygglovsansökan lämnades in till byggnadsnämnden den 1 januari 2022 eller senare. Syftet är att synliggöra byggandets utsläpp och skapa ett underlag för att styra branschen mot lägre klimatpåverkan.
Poängen att ta med sig är att detta är ett compliance-krav, inte en marknadsföringsfråga. Klimatdeklarationen lämnas till Boverket, som också är tillsynsmyndighet, och den knyter ihop bygglovet med slutbeskedet.
Vem ansvarar? Byggherrens ansvar i praktiken
Det är byggherren som enligt lag ansvarar för att ta fram och lämna in klimatdeklarationen. Byggherren registrerar och skickar in deklarationen till Boverket, och det är också Boverket som utövar tillsyn.
I praktiken utför ofta en entreprenör eller konsult själva LCA-beräkningen, men det juridiska ansvaret stannar hos byggherren. Är du totalentreprenör och samtidigt byggherre bär du hela ansvaret. Är du underentreprenör bör du ändå säkra att materialdata och produktinformation levereras i tid, eftersom byggherren är beroende av dina underlag för att kunna deklarera korrekt.
Vilka byggnader omfattas – och undantagen
Huvudregeln är enkel: omfattas gör nya byggnader där bygglov söktes den 1 januari 2022 eller senare. Men ett antal byggnadstyper är undantagna. Kontrollera alltid mot Boverkets aktuella lista, men i korthet slipper följande krav idag:
- Byggnader med högst 100 m² bruttoarea (BTA).
- Tillfälliga byggnader som ska användas i högst 2 år.
- Byggnader som inte kräver bygglov.
- Byggnader för industri- eller verkstadsändamål.
- Ekonomibyggnader för jord- och skogsbruk.
- Byggnader för försvar och nationell säkerhet.
- Privatpersoner som bygger utanför näringsverksamhet.
För dig som bygger åt privatperson är detta viktigt: bygger denne utanför näringsverksamhet finns inget krav, men i de allra flesta yrkesmässiga nybyggnadsprojekt gäller kravet fullt ut.
Vad ska redovisas idag
Dagens klimatdeklaration omfattar enbart byggskedet, det vill säga modulerna A1–A5 enligt EN 15978. A1–A3 är produktskedet (råvaror, transport och tillverkning), A4 är transport till byggarbetsplatsen och A5 är själva bygg- och installationsprocessen.
De byggdelar som ska redovisas är bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Tillsammans fångar de ungefär 80–90 procent av klimatpåverkan i A1–A3, vilket är skälet till att just dessa delar valts ut. Byggnadens driftenergi under användningstiden ingår däremot inte i dagens krav.
Som dataunderlag används miljövarudeklarationer (EPD) för produkterna samt Boverkets klimatdatabas med generiska värden när specifik produktdata saknas. Ju mer specifik EPD-data du samlar in tidigt, desto mer rättvisande blir resultatet.
Kopplingen till slutbesked och påföljder
Här ligger den skarpa spärren. Byggnadsnämnden får inte utfärda slutbesked förrän byggherren har visat att en klimatdeklaration har lämnats in, eller gjort sannolikt att någon skyldighet att deklarera inte finns. Det är den primära kontrollmekanismen.
Någon direkt byggsanktionsavgift för en utebliven eller försenad klimatdeklaration finns däremot inte i dagens regelverk – den sanktionsavgift som klimatdeklarationslagen innehåller träffar enbart oriktiga uppgifter i en redan inlämnad deklaration. En byggsanktionsavgift enligt plan- och bygglagen kan dock bli aktuell indirekt, om byggnaden tas i bruk utan slutbesked. Den praktiska risken är minst lika allvarlig: projektet kan helt enkelt inte avslutas. Ett saknat eller försenat underlag betyder utebliven slutbesiktning, försenad inflyttning och bundet kapital. Behandla klimatdeklarationen som en leverabel med samma dignitet som kontrollplanen, inte som en efterhandsformalitet.
Det stora skiftet: EPBD, utökad deklaration och gränsvärden 2028–2030
Nu kommer förändringen. En EU-delegerad förordning som ändrar bilaga III i det omarbetade energiprestandadirektivet (EPBD) antogs av EU-kommissionen den 16 december 2025 och väntas träda i kraft under 2026 efter granskningsperioden i rådet och Europaparlamentet. Den anger hur en byggnads livscykel-GWP ska beräknas.
Enligt det omarbetade EPBD ska livscykel-GWP beräknas och redovisas i byggnadens energideklaration från den 1 januari 2028 för alla nya byggnader större än 1 000 m², och från den 1 januari 2030 för samtliga nya byggnader. Efter ett regeringsuppdrag från december 2024 levererade Boverket sina lagförslag i Rapport 2026:16 till deadline den 1 juni 2026. Förslaget innebär en utökad klimatdeklaration i kraft från januari 2028 och bindande gränsvärden från januari 2030.
Regelverket föreslås flyttas in i plan- och bygglagen. Den nuvarande fristående Lag (2021:787) om klimatdeklaration föreslås upphävas i slutet av mars 2027, då de nya PBL-baserade reglerna är tänkta att träda i kraft den 1 april 2027, och ersättas av det EPBD-baserade systemet. Den utökade deklarationen breddar dessutom omfattningen till hela livscykeln, med både användnings- och slutskede samt fler byggdelar som installationer och tekniska system, jämfört med dagens byggskede A1–A5.
Gränsvärdena som skärps – vad byggföretaget bör räkna med
Det som verkligen förändrar spelplanen är att gränsvärden blir bindande. Boverkets rapport 2026 föreslår gränsvärden på ungefär 150–250 kg CO2e/m² BTA för byggnadskategorier som har referensvärden, och omkring 295 kg CO2e/m² BTA för kategorin övriga byggnader utan referensvärden. Detta är förslag, ännu inte antagen lag.
Som jämförelse föreslog det tidigare, nu pausade, 2023-förslaget ett gränsvärde på 375 kg CO2e/m² BTA (modulerna A1–A5) för flerbostadshus, med start 2025/2027 och successiva skärpningar mot Sveriges nettonollmål 2045. Den tidplanen sköts upp och har ersatts av EPBD-schemat 2028/2030. Referensvärdena som Boverket publicerar är den grund som de kommande gränsvärdena kalibreras mot, och de används redan i klimatkriterier vid offentlig upphandling. Bygger du åt offentlig beställare möter du alltså klimatkraven redan idag i anbudsskedet.
Så gör du i ByggExp
ByggExp ersätter inte en LCA-beräkning eller Boverkets inlämningstjänst, men verktyget hjälper dig att inte tappa kravet på vägen. I ByggExp bygger du in klimatdeklarationen som ett obligatoriskt steg i projektets gång, från bygglov till slutbesked, med ansvarig person och deadline kopplad till varje projekt.
Du samlar EPD:er, produktdata och underlag på ett ställe så att den som gör beräkningen har allt tillgängligt, och du dokumenterar egenkontrollen med en tydlig struktur. Använd vår egenkontroll-mall för att koppla klimatdeklarationens moment till din övriga kvalitetsdokumentation, så att inget krav hamnar mellan bygglov och slutbesiktning.
Vanliga frågor
Vem ansvarar för klimatdeklarationen?
Byggherren ansvarar enligt lag för att ta fram och lämna in klimatdeklarationen till Boverket. En entreprenör eller konsult kan utföra beräkningen, men det juridiska ansvaret stannar hos byggherren.
Vad händer om klimatdeklarationen inte lämnas in?
Byggnadsnämnden får inte utfärda slutbesked förrän byggherren visat att deklarationen är inlämnad, eller gjort sannolikt att skyldighet saknas. Det är den huvudsakliga påföljden – någon direkt byggsanktionsavgift för en utebliven deklaration finns inte, men en sådan kan bli aktuell indirekt om byggnaden tas i bruk utan slutbesked.
Vad ska redovisas i dagens klimatdeklaration?
Idag redovisas byggskedet, modulerna A1–A5, för bärande konstruktion, klimatskärm och innerväggar. Driftenergi under användningstiden ingår inte. Underlaget bygger på EPD-data och Boverkets klimatdatabas.
När börjar gränsvärden och livscykel-GWP gälla?
Enligt EPBD ska livscykel-GWP redovisas från 1 januari 2028 för byggnader över 1 000 m² och från 1 januari 2030 för alla nya byggnader. Boverket föreslår bindande gränsvärden från 2030. Beloppen är fortfarande förslag.
Kom igång
Kravet på klimatdeklaration gäller redan idag och spärrar slutbeskedet om det missas, samtidigt som skiftet mot livscykel-GWP och gränsvärden 2028–2030 kräver att du börjar planera för låg klimatpåverkan nu. Bygg in rutinen i varje projekt, samla underlagen tidigt och följ remissarbetet genom 2026–2027. Börja med våra gratis verktyg eller boka en demo så visar vi hur du håller ordning på kravet från bygglov till slutbesked.
Relaterat: Nya byggregler 2026 – energi och isolering, Boverkets nya byggregler 2026 och kontrollplanen, Startbesked och bygglovsprocessen 2026.
