En trappa som känns obekväm är nästan alltid felräknad – stegen är för höga, för grunda eller ojämna. Med rätt beräkning från början får du en trappa som är både bekväm och säker att gå i. Här går vi igenom trappformeln, Boverkets riktvärden för steghöjd och stegdjup, och hur du räknar ut antal steg utifrån den totala höjden.
Räkna ut antal steg och stegmått direkt i vår gratis trappberäknare →
Grundbegreppen: steghöjd och stegdjup
Två mått avgör hur en trappa känns:
- Steghöjd (sättsteg) – den lodräta höjden mellan två steg.
- Stegdjup (plansteg) – hur djupt varje steg är, alltså den yta du sätter foten på.
Den totala höjden är avståndet från färdigt golv nedtill till färdigt golv upptill. Det är det måttet du utgår från när du räknar antal steg.
Trappformeln – regeln för en bekväm trappa
Den klassiska trappformeln (även kallad bekvämlighetsregeln) bygger på steglängden hos en normal gång och lyder:
2 × steghöjd + stegdjup = 600–650 mm (gärna runt 620–630 mm).
Följer du den får trappan en naturlig rytm. Ett exempel: med en steghöjd på 175 mm blir det rekommenderade stegdjupet ungefär 630 − 2 × 175 = 280 mm. Blir stegen för höga och grunda, eller för låga och djupa, bryts rytmen och trappan känns obekväm – och risken för snubbel ökar.
Boverkets krav och vanliga riktvärden
Boverkets föreskrifter om säkerhet vid användning av byggnader (BFS 2024:9), som ersatte BBR 1 juli 2025, kräver att trappor är utformade så att man kan förflytta sig säkert – men anger inga exakta mått för steghöjd och stegdjup. Som utgångsvärden används därför ofta vedertagna riktvärden, bland annat från BBR:s tidigare allmänna råd:
- Steghöjd: 150–200 mm enligt Svensk Byggtjänst (Byggfakta om trappor). Bekvämast är cirka 150–180 mm – högre steg gör trappan brant. Ju lägre steg, desto djupare plansteg enligt trappformeln.
- Stegdjup: minst 250 mm (0,25 m) mätt i gånglinjen, för trappor i eller i anslutning till byggnader. För trappor i gångvägar på tomten bör stegdjupet vara minst 300 mm (0,30 m).
Exakta krav skiljer sig åt beroende på om det är en trappa i en bostad, i en publik byggnad eller utomhus. Kontrollera alltid vad som gäller för just din typ av trappa innan du bygger – BFS 2024:9 och, i flerbostadshus och publika lokaler, tillgänglighetskraven i BFS 2024:12. Har ansökan om bygglov eller anmälan kommit in före 1 juli 2026 får BBR fortfarande tillämpas.
Så räknar du ut antal steg
- Mät den totala höjden trappan ska överbrygga, i mm.
- Dela höjden med den högsta steghöjd du vill ha (ofta cirka 175 mm) och avrunda uppåt till heltal – det ger antalet steg. Avrundar du nedåt blir varje steg högre än du tänkt.
- Räkna ut den faktiska steghöjden: total höjd delat med antal steg. Den blir då lika med eller lägre än den önskade.
- Bestäm stegdjupet med trappformeln: stegdjup ≈ 630 − 2 × steghöjd.
Exempel: en total höjd på 2 700 mm delat med 175 mm ger 15,4 – avrunda uppåt till 16 steg. Faktisk steghöjd blir 2 700 / 16 = 169 mm, och stegdjupet enligt formeln cirka 630 − 2 × 169 = 292 mm. En jämn och bekväm trappa.
Vår trappberäknare gör hela den här uträkningen åt dig när du fyller i den totala höjden. Ska trappan ut i trädgården kan du behöva räkna fall och lutning på gången intill, och bygger du en altan i anslutning hjälper trallkalkylatorn dig med virket.
Vanliga misstag
- Ojämna steg. Alla steg i en trappa ska vara lika höga – ett avvikande steg (ofta det första eller sista) är en vanlig snubbelorsak och tillåts normalt inte.
- Räkna på råhöjd i stället för färdig höjd. Golvbeläggning uppe och nere påverkar den totala höjden – räkna på färdiga golvnivåer.
- Glömma fri höjd. Kontrollera takhöjden över trappan så att du inte slår i huvudet i bjälklaget ovanför.
En trappa är ren geometri: rätt total höjd, jämn steghöjd och ett stegdjup som följer trappformeln ger nästan alltid ett bra resultat. Räkna igenom den innan du kapar första brädan – det är där en bekväm trappa avgörs.
