Ett U-värde som bara räknas på isoleringen blir för bra. I en vanlig regelvägg med 215 mm mineralull ger formeln U = 0,155 W/m²K om du räknar som om väggen bara vore isolering, men med reglarna inräknade enligt SS-EN ISO 6946 blir det 0,178 – och med lite mer trä i väggen än i exemplet hamnar den över 0,18. Skillnaden avgör om en tilläggsisolering klarar Boverkets krav, så nedan räknar vi både den enkla och den korrekta vägen.
Formeln för U-värde: R = d/λ och U = 1/R
Varje skikt har ett värmemotstånd R = d / λ, där d är tjockleken i meter och λ (lambda) är materialets värmekonduktivitet i W/(m·K). Motstånden för skikten adderas, tillsammans med ett inre och ett yttre övergångsmotstånd:
RT = Rsi + d₁/λ₁ + d₂/λ₂ + … + Rse och U = 1 / RT
U-värdet anges i W/(m²·K), alltså hur många watt som går genom en kvadratmeter per grads temperaturskillnad. Förr hette samma storhet k-värde. Lägg alltid ihop R-värden – aldrig U-värden eller lambdavärden för skikt som ligger efter varandra.
Övergångsmotstånd Rsi och Rse
Övergångsmotstånden beror på värmeflödets riktning. Värdena nedan är de som SS-EN ISO 6946 anger för vanliga ytor, här hämtade ur BRE:s Conventions for U-value calculations (BR 443) som återger standarden.
| Byggnadsdel | Värmeflöde | Rsi (m²K/W) | Rse (m²K/W) |
|---|---|---|---|
| Vägg, fönster | horisontellt | 0,13 | 0,04 |
| Tak, vindsbjälklag | uppåt | 0,10 | 0,04 |
| Golv | nedåt | 0,17 | 0,04 |
Bakom en välventilerad luftspalt, som bakom en träpanel eller i en kallvind, räknas luftspalten och allt utanför den inte med. I stället ökar Rse: för vanliga ytor sätts den till 0,13 för väggar och 0,10 för tak, alltså samma som det inre motståndet.
Lambdavärden för vanliga material
För isolering ska du använda tillverkarens deklarerade värde λD för den aktuella produkten. Övriga värden är tabellvärden.
| Material | λ (W/m·K) | Källa |
|---|---|---|
| Glasull, regelskiva (ISOVER UNI-skiva 35) | 0,035 | ISOVER EPD |
| Lösull stenull på vindsbjälklag (PAROC BLT 3, ≥33 kg/m³) | 0,041 | PAROC datablad |
| Lösull stenull i vägg (PAROC BLT 3, ≥70 kg/m³) | 0,036 | PAROC datablad |
| Gipsskiva (Gyproc GN 13) | 0,25 | Gyproc produktblad |
| Barrträ, ca 500 kg/m³ | 0,13 | BR 443 |
| Armerad betong | 2,30 | BR 443 |
| Stål | 50 | BR 443 |
Skillnaden mellan materialen är stor. 200 mm armerad betong har R = 0,2 / 2,3 = 0,09 och ger en vägg med U ≈ 3,9 utan isolering. 200 mm massivt trä ger R = 1,54 och U ≈ 0,59. Samma tjocklek glasull med λ 0,035 ger R = 5,7.
Räkneexempel: regelvägg med 45 + 170 mm isolering
Väggen består inifrån av gips 12,5 mm, ett installationsskikt med 45 mm isolering mellan liggande 45 mm reglar c/c 600, en stomme med 170 mm isolering mellan 45 mm reglar c/c 600, vindskydd och en ventilerad träfasad. Isoleringen har λ 0,035, gipsen λ 0,25 och träet λ 0,13. Luftspalten och fasaden räknas inte med, så Rse = 0,13.
| Skikt | Endast isolering | Med reglar (undre gränsvärde) |
|---|---|---|
| Rsi | 0,130 | 0,130 |
| Gips 12,5 mm | 0,050 | 0,050 |
| Installationsskikt 45 mm | 1,286 | 1,068 |
| Stomme 170 mm | 4,857 | 4,036 |
| Rse | 0,130 | 0,130 |
| RT | 6,45 | 5,41 |
Räknat som om väggen bara vore isolering blir U = 1 / 6,45 = 0,155 W/m²K. Det är för optimistiskt, eftersom reglarna leder värme ungefär fyra gånger bättre än isoleringen.
SS-EN ISO 6946 hanterar reglarna med två gränsvärden. Det undre får du genom att vikta lambda i de inhomogena skikten: med 45 mm regel per 600 mm är träandelen 7,5 %, och λ = 0,075 × 0,13 + 0,925 × 0,035 = 0,042. Det ger R″ = 5,41. Det övre får du genom att räkna parallella vägar genom väggen – isolering eller trä i vart och ett av de två korsande regelskikten – och vikta deras U-värden efter area, vilket här ger R′ = 5,82. Väggens värmemotstånd är medelvärdet: RT = (5,82 + 5,41) / 2 = 5,62, och U = 1 / 5,62 = 0,178 W/m²K.
7,5 % trä räknar bara med reglarna. Syll, hammarband, kortlingar och fönsteromfattningar höjer träandelen i en verklig vägg. Med 12 % trä blir U = 0,192 i samma vägg, alltså över kravet för väggar vid ändring.
Räkneexempel: vindsbjälklag med 500 mm lösull
Bjälklaget har gips 12,5 mm i taket, 170 mm lösull mellan takstolarnas underramar (45 mm, c/c 1 200) och 330 mm lösull ovanpå, totalt 500 mm med λ 0,041. Vinden är en ventilerad kallvind, så Rsi = 0,10 och Rse = 0,10.
- Utan takstolar: RT = 0,10 + 0,05 + 4,15 + 8,05 + 0,10 = 12,45 → U = 0,080 W/m²K.
- Med underramarna inräknade (träandel 3,75 % i det nedre skiktet) blir RT = 12,22 → U = 0,082 W/m²K.
Här spelar träet nästan ingen roll, eftersom 330 mm av isoleringen ligger ovanför takstolarna utan avbrott.
Vill du räkna baklänges löser du ut tjockleken: d = λ × (1/U − Rövrigt). För U 0,13 med λ 0,041 och Rövrigt = 0,10 + 0,05 + 0,10 = 0,25 blir d = 0,041 × (7,69 − 0,25) = 0,305 m, alltså cirka 310 mm lösull – räknat utan takstolar. Samma beräkning kan du göra i U-värdeskalkylatorn och isoleringskalkylatorn.
Boverkets krav från 1 oktober 2026
Den 1 oktober 2026 trädde BFS 2026:9, Boverkets föreskrifter om energihushållning och värmeisolering i byggnader, i kraft. Samtidigt upphävdes BBR (BFS 2011:6), där energikraven fanns kvar fram till dess. För nya byggnader finns kravet på isolering som ett genomsnitt för hela klimatskärmen, Um, som räknas som transmissionsförlusterna genom alla delar inklusive köldbryggor delat med klimatskärmens totala invändiga area.
| Byggnadskategori | Högsta Um (W/m²K) |
|---|---|
| En- och tvåbostadshus i ett plan | 0,30 |
| En- och tvåbostadshus i mer än ett plan | 0,40 |
| Flerbostadshus | 0,40 |
| Lokaler | 0,50 |
Vid ändring av en byggnad, till exempel tilläggsisolering eller fönsterbyte, räcker det att den ändrade delen klarar U-värdena i tabell 6. Då anses kravet uppfyllt:
| Byggnadsdel | Högsta U (W/m²K) |
|---|---|
| Tak | 0,13 |
| Vägg | 0,18 |
| Golv | 0,15 |
| Fönster | 1,1 |
| Ytterdörr | 1,1 |
Kraven får anpassas, till exempel om det krävs för varsamhet, om förbättringen blir försumbar eller om kostnaden är oskäligt hög i förhållande till nyttan. Övergångsreglerna tillåter, med vissa undantag, de gamla BBR-reglerna för arbeten där ansökan om bygglov eller anmälan kommer in före 1 oktober 2027, eller som påbörjas före det datumet om inget lov eller anmälan krävs – men då ska alla äldre bestämmelser tillämpas, inte bara de som passar. Mer om fönster finns i guiden om U-värde för fönster.
Vanliga frågor
Hur räknar man ut U-värdet?
Räkna R = d/λ för varje skikt med tjockleken i meter, addera alla R-värden och de två övergångsmotstånden (för en vägg 0,13 och 0,04) och ta U = 1 / summan. En vägg med RT 5,0 har alltså U 0,20 W/m²K.
Vilken enhet har U-värdet?
W/(m²·K), alltså watt per kvadratmeter och grad temperaturskillnad. Värmemotståndet R anges i m²K/W och lambda i W/(m·K). Det äldre namnet för U-värde är k-värde.
Vilket U-värde ska en yttervägg ha 2026?
Vid ändring av en vägg anses kravet uppfyllt om den ändrade delen har högst 0,18 W/m²K enligt BFS 2026:9. För nybyggnad finns inget krav per vägg – där gäller medelvärdet Um för hela klimatskärmen, till exempel 0,30 för ett enplanshus.
Vilket U-värde har betong?
Betong isolerar dåligt: armerad betong har λ cirka 2,3 W/(m·K), så en 200 mm betongvägg utan isolering får U ≈ 3,9 W/m²K. Det är isoleringsskiktet som avgör U-värdet i en betongvägg.
Vilket U-värde har trä?
Barrträ har λ cirka 0,13 W/(m·K). 200 mm massivt trä ger U ≈ 0,59 W/m²K, vilket är långt ifrån kraven för vägg. I en regelvägg gör träets högre lambda att reglarna blir köldbryggor.
Varför blir mitt U-värde sämre i kalkylatorn än i handräkningen?
Oftast för att reglar och takstolar räknas med. I exemplet ovan går en vägg från 0,155 till 0,178 W/m²K när 7,5 % trä räknas in enligt SS-EN ISO 6946.








