BAS-P och BAS-U – vem ansvarar för vad?

BAS-P samordnar arbetsmiljön under planering och projektering och upprättar arbetsmiljöplanen. BAS-U samordnar på byggarbetsplatsen och håller planen aktuell.

Byggherren utser båda. Samma person eller företag får ha båda rollerna, men det får bara finnas en BAS-P och en BAS-U åt gången.

Källa: AFS 2023:3, 2 kap. 9–12 §§

BAS-P och BAS-U – vem ansvarar för vad?

Byggherren kan aldrig lämna ifrån sig ansvaret genom att utse en BAS. Enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 6 § ska den som låter utföra ett bygg- eller anläggningsarbete utse en lämplig BAS-P och en lämplig BAS-U – men byggherren svarar fortfarande för att uppgifterna blir gjorda och ska följa upp dem löpande (AFS 2023:3, 2 kap. 18 §). Det enda sättet att flytta själva byggherreansvaret är ett skriftligt avtal enligt 3 kap. 7 c § med en entreprenör som självständigt sköter projekteringen eller utförandet. Undantaget är privatpersoner: när konsumenttjänstlagen gäller går ansvaret automatiskt över till en självständig entreprenör, om inget annat avtalats skriftligt.

Reglerna för rollerna finns sedan 1 januari 2025 i AFS 2023:3 om projektering och byggarbetsmiljösamordning. Kapitel 2 riktar sig till byggherren, kapitel 3 till BAS-P och kapitel 4 till BAS-U. Paragrafhänvisningarna nedan gäller den föreskriften.

Vad är BAS-P och BAS-U?

BAS står för byggarbetsmiljösamordnare. P betyder planering och projektering, U betyder utförande. Båda samordnar – de tar inte över arbetsgivarens ansvar för den egna personalen, vilket står uttryckligen i 1 kap. 3 §. En underentreprenör ansvarar alltså fortfarande för sina egna anställda, oavsett vem som är BAS-U.

BAS-PBAS-U
SkedePlanering och projekteringUtförande på byggarbetsplatsen
LagrumAML 3 kap. 7 a §, AFS 2023:3 kap. 3AML 3 kap. 7 b §, AFS 2023:3 kap. 4
UtsesSå snart planering och projektering påbörjats (2 kap. 10 §)Före byggstart – planen ska överlämnas till BAS-U innan första arbetet (2 kap. 23 §)
ArbetsmiljöplanenUpprättar eller låter upprätta den före byggstart (3 kap. 14 §)Tar emot den, håller den tillgänglig och uppdaterar den (4 kap. 26–29 §§)
Typiska uppgifterSamordnar projektörerna, ser till att risker byggs bort i handlingarna, sammanställer underlag om allvarliga riskerOrdnings- och skyddsregler, skyddsverksamhet, introduktion, klartecken till entreprenörer, kontroller av att entreprenörerna följer planen
Sanktionsavgift10 000 eller 50 000 kr om planen saknas vid byggstart (3 kap. 17 §)10 000 eller 50 000 kr om planen inte finns tillgänglig på arbetsplatsen (4 kap. 28 §)

Vem utser BAS-P och BAS-U?

Byggherren. Det kan vara ett fastighetsbolag, en kommun, en bostadsrättsförening eller en privatperson som bygger om sitt hus. Byggherren kan utse sig själv, ett eget anställt, en konsult eller den entreprenör som utför jobbet. Arbetsmiljöverket påpekar på sin sida om Bas-U att rollen inte kan delegeras vidare av den som fått den – är ett företag utsett får det inte skicka uppdraget till ett annat företag.

Vid villabyggen och badrumsrenoveringar åt privatpersoner blir det i praktiken ofta entreprenören som har ansvaret. AFS 2023:3, 5 kap. 3 §, kräver då att entreprenören innan arbetet börjar klargör för de inblandade att den är byggherrens ställföreträdare.

Kan samma person vara både BAS-P och BAS-U?

Ja. 2 kap. 12 § säger det rakt ut: samma juridiska eller fysiska person kan utses till båda rollerna. Samma paragraf kräver att det bara finns en BAS-P och en BAS-U i projektet vid varje tidpunkt, och att det alltid står klart vem som har vilken roll. Flera samtidiga BAS-U på samma projekt går alltså inte. Däremot kan en samordnare bytas ut under projektet, och då ska planen och övriga uppgifter lämnas över (2 kap. 23 §).

BAS-P och BAS-U kan också vara en juridisk person, till exempel byggföretaget eller en konsultfirma. Då måste företaget förfoga över en lämplig handläggare och byggherren ska se till att det framgår vem handläggaren är (2 kap. 9 och 12 §§). En extern BAS-U, alltså en inhyrd konsult, är vanligt i större projekt och fungerar på samma sätt – handläggaren ska vara någon som den utsedda samordnaren förfogar över, till exempel en anställd eller inhyrd person (4 kap. 3 § och allmänna råd till 2 kap. 9 §).

Krav på BAS-P och BAS-U – vilken utbildning krävs?

Det finns ingen lagstadgad kurs eller certifiering. Kravet är att handläggaren har den utbildning, kompetens och erfarenhet som behövs med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå, och att den kan avsätta tillräckligt med tid (2 kap. 9 §). Byggherren ska kunna styrka kvalifikationerna, till exempel med kursintyg och en beskrivning av tidigare uppdrag (2 kap. 11 §).

Enligt de allmänna råden till 9 § bör utbildningen minst omfatta:

  • arbetsmiljöarbete inklusive praktiskt samordningsarbete i byggprojekt,
  • arbetsmiljöregler för byggherrar, projektörer och samordnare,
  • föreskrifterna om bygg- och anläggningsarbete, arbetsplatsens utformning, systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och social arbetsmiljö,
  • övriga föreskrifter om de risker som finns i just det projektet.

För ett litet lågriskprojekt räcker mindre erfarenhet än för en tunnel eller ett höghus. Det är byggherrens bedömning – och byggherrens risk om den blir fel.

Måste BAS-U vara på plats?

Föreskrifterna kräver ingen daglig närvaro. Men flera av BAS-U:s uppgifter går inte att sköta enbart på distans: ge klartecken innan en entreprenör börjar (4 kap. 12 §), se till att alla får en introduktion (15 §), se till att det kontrolleras att entreprenörerna arbetar säkert och följer planen (20 §) och se till att underlaget för gemensamma ställningar kontrolleras (22 §). Hur ofta BAS-U eller dess handläggare måste vara på arbetsplatsen styrs alltså av projektets risker och tempo, och det bör stå i uppdraget. Kontrollerna dokumenteras lämpligen vid skyddsronder.

Har projektet bara en entreprenör hela vägen och är den entreprenören också BAS-U, gäller inte 4–7, 12–18 och 20–23 §§ i kapitel 4 (4 kap. 1 §). Det förenklar för den lilla firman som tar ett helt jobb på egen hand.

Arbetsmiljöplan och förhandsanmälan

En skriftlig arbetsmiljöplan krävs enligt 11 kap. 2 § om något av de 13 arbetena med särskild risk förekommer – till exempel fallrisk på två meter eller mer, schakt, rivning av bärande konstruktioner eller arbete där fordonstrafik passerar – eller om projektet är så stort att förhandsanmälan krävs. I praktiken krävs planen alltså i de flesta byggprojekt, även små.

Förhandsanmälan till Arbetsmiljöverket görs av byggherren före byggstart när något av detta gäller (2 kap. 25 §):

  • arbetet beräknas pågå längre än 30 arbetsdagar och fler än 20 personer sysselsätts samtidigt vid något tillfälle, eller
  • det totala antalet persondagar beräknas bli fler än 500.

En kopia av anmälan ska sitta väl synlig på arbetsplatsen (2 kap. 26 §). Hur planen byggs upp och vad den ska innehålla beskriver vi i guiden om KMA-plan, och planeringen av etablering och trafik hör hemma i APD-planen.

Sanktionsavgifter – räkneexempel

Avgifterna är fasta belopp och kan tas ut från flera parter i samma projekt. Ingen avgift tas ut för saknad plan om hela arbetet pågår högst två dagar i följd.

ÖverträdelseVem betalarBelopp
Ingen förhandsanmälanByggherren (2 kap. 25 §)5 000 kr
Ingen arbetsmiljöplan vid byggstartByggherren (2 kap. 22 §) och BAS-P (3 kap. 17 §) var för sig10 000 kr, eller 50 000 kr om förhandsanmälan krävs
Planen inte tillgänglig på arbetsplatsenBAS-U (4 kap. 28 §)10 000 kr, eller 50 000 kr om förhandsanmälan krävs

Exempel 1 (hypotetiskt): Fasadrenovering med ställning, 60 arbetsdagar, högst 8 personer samtidigt. 60 × 8 = 480 persondagar, alltså under 500, och aldrig fler än 20 samtidigt – ingen förhandsanmälan. Men ställningen innebär fallrisk över två meter, så planen krävs. Saknas den vid byggstart: byggherren 10 000 kr + BAS-P 10 000 kr = 20 000 kr.

Exempel 2 (hypotetiskt): Samma typ av jobb men 40 arbetsdagar med 25 personer under en period. Över 30 dagar och över 20 personer samtidigt – förhandsanmälan krävs. Saknas både anmälan och plan: byggherren 50 000 + 5 000 kr och BAS-P 50 000 kr = 105 000 kr. Vid en allvarlig olycka kan det dessutom bli fråga om straffansvar.

BAS-P och BAS-U mall – vad utnämningen ska innehålla

Det finns ingen officiell blankett, men en skriftlig utnämning gör det lätt att visa att kraven i 2 kap. 9–12 §§ är uppfyllda. Ta med:

  1. Projekt, adress och byggherre med organisationsnummer.
  2. Vem som utses, roll (BAS-P, BAS-U eller båda) och från vilket datum.
  3. Om en juridisk person utses: namnet på handläggaren.
  4. Hur kvalifikationerna styrks – kursintyg, tidigare uppdrag.
  5. Vilken tid och vilka resurser samordnaren har, och hur ofta BAS-U ska vara på plats.
  6. Hur överlämningen av arbetsmiljöplanen från BAS-P till BAS-U ska gå till.
  7. Att utnämningen gäller samordnarrollen – inte en överlåtelse av byggherreansvaret enligt AML 3 kap. 7 c §. Är det en överlåtelse, skriv det uttryckligen i ett separat avtal.

Punkt 7 är den som oftast blir fel. Den som bara skriver "Entreprenören är BAS-U" har inte tagit över byggherreansvaret – men den som skriver under ett avtal där entreprenören "självständigt ansvarar för utförandet och övertar byggherrens skyldigheter" har gjort det. För riskerna i det egna arbetet behöver du dessutom en riskbedömning och arbetsberedningar.

Söker du begreppen på engelska används ofta "construction work environment coordinator" för planning and design (BAS-P) respektive execution (BAS-U). Skriv gärna ut båda benämningarna i arbetsmiljöplanen när utländska entreprenörer finns på plats – 11 kap. 5 § kräver att alla enkelt ska kunna förstå de delar som berör dem.

Vanliga frågor

Kan BAS-P och BAS-U vara samma person?

Ja. AFS 2023:3, 2 kap. 12 §, säger att samma juridiska eller fysiska person kan utses till både BAS-P och BAS-U, förutsatt att den har rätt kompetens och tid för båda skedena.

Kan BAS-P och BAS-U vara en juridisk person?

Ja, till exempel byggföretaget eller en konsultfirma. Företaget måste då förfoga över en lämplig handläggare, och byggherren ska se till att det framgår vem den personen är.

Kan det finnas flera BAS-U på en arbetsplats?

Nej, inte i samma projekt samtidigt. Byggherren ska se till att det bara finns en BAS-P och en BAS-U vid varje tidpunkt. Pågår flera skilda byggprojekt på samma eller angränsande område ska byggherrarna så tidigt som möjligt komma överens om hur samordningen mellan projekten ska gå till.

Måste BAS-U vara på plats hela tiden?

Nej, det finns inget krav på daglig närvaro. Men BAS-U ska bland annat ge klartecken till entreprenörer, ordna introduktion och kontrollera att planen följs, så närvaron måste räcka för att de uppgifterna faktiskt blir gjorda.

Vem utser BAS-P och BAS-U när en privatperson bygger?

Privatpersonen är byggherre och ska utse dem. Har privatpersonen anlitat en entreprenör som självständigt sköter hela jobbet och konsumenttjänstlagen gäller, går byggherreansvaret i stället över till entreprenören, om inget annat avtalats skriftligt.

När behövs inte BAS-U?

Lagen undantar inga byggnads- eller anläggningsarbeten, så en BAS-U ska alltid utses. Om det bara finns en entreprenör som också är BAS-U slipper den flera av samordningsuppgifterna, och sanktionsavgiften för saknad plan tas inte ut om hela arbetet tar högst två dagar.